Opera på Skäret

Scenen i det gamla virkesmagasinet som visat opera de senaste 7 åren

En av kvinnorna som var med i kören i La Bohème

I kväll hade vi köpt biljetter till premiären på Opera på Skäret. Jag har funderat flera år och tänkt att det vore en häftig upplevelse att gå på riktig opera.
I år visas La Bohème som är en känd opera skriven av Italienaren Giacomo Puccini. Han skrev även bl a Tosca och Butterfly.
Dagen till ära öppnade himlen sig och det blev vackert väder med sol som värmde skönt. Miljön kring Skäret är vackert med vatten och skog runt den stora byggnad som tidigare varit ett virkesmagasin.
Jag vet inte hur jag ska beskriva min upplevelse av La Bohème?! Jag tror att man måste vänja sig och "träna" på att se/lyssna på opera. De första två akterna kändes det som jag inte riktigt förstod "upplägget" (första "låten" de sjöng höll på i 30 minuter utan att de slutade... och de sjöng på italienska). Översättning på svenska kom upp på en liten tavla brevid scenen (men någon i publiken skrattade till och jag kan inte riktigt förstå åt vad så de översatte nog inte allt som sjöngs).

Tioåringarna som var med oss vred på sig och tyckte det var långtråkigt....det tog ju 30 minuter innan de kommit ur första versen :-)
Efter pausen blev det bättre och det kändes som man började förstå och det hela fick en handling.
För att göra historien kort, handlade La Bohèm om konstnären Marcello som träffade sömmerskan Mimi och de blev kära. Vi följer dem i virvlande fest på cafè Momus och Theatre Latin därav följer lite svek och svartsjuketrassel. Mimi som är svårt sjuk blir sämre och föreställningen slutar när hon dör i armarna på sin älskade Marcello.
Jag tror att jag skulle få ut och förstå mer av operan om jag såg den igen. Jag tror helt enkelt att det är en träningssak som det är med så mycket annat.
Kan i alla fall rekommendera att ta till sig lite nya upplevelser genom livet, det är inte tungt att bära även om man inte blir såld på direkten.

//Lillan